Nuet störs när framtiden pockar på uppmärksamhet

Kommersiella TV-kanaler upplever en kris varje gång ett program slutar och reklamblocket tar vid. Ska tittarna zappa vidare för att slippa reklamen eller ska de stanna kvar? Antagligen bidrar den där lilla texten som återkommer under programmets sista fem minuter till att fler stannar kvar. Det står ”strax...” och sedan anges titeln på nästa program.
Att man gör så i de kommersiella kanalerna får man väl ha överseende med eftersom man inte betalar något för att se programmen. Däremot tycker jag att det är synd att även SVT har börjat med sådant.
Det kan ju tyckas vara ett tittarintresse att man påminns om nästa program och inte stänger av teven av misstag. Med vad är det egentligen som händer?
Över detta kan man reflektera. Jag har märkt hur förtrollningen genast bryts av sådana meddelanden. Detta är särskilt tydligt när man ser filmer. Ta en film med en särskilt bra slutscen, till exempel ”Livet från den ljusa sidan”, där en relation till slut uppstår mellan den initialt aggressive och elake författaren Jack Nicholson och den reko ensamstående modern och servitrisen Helen Hunt, och där de i den sista scenen går in i ett bageri tidigt på morgonen för att köpa nybakat bröd medan kameran höjer sig över platsen. När denna scen störs av en liten skylt med texten ”Strax: sportnytt” rycks man ut ur filmen.
Detta utryckande, denna brustna bubbla, visar hur stark illusionen är när man tittar på en bra film.
En annan företeelse som jag tycker minskar tittarupplevelsen är när SVT före programmen låter programpresentatörerna utförligt informera om program som kommer någon timme senare. Koncentrationen på det som man just ska se försvinner, och upplevelsen av programmet minskar.
Det blir mindre nu och mer sedan, liksom ”snart kommer huvudattraktionen men håll under tiden till godo med...”. Tycker jag, alltså.