Instängd i tornet?

Under en bilfärd för några veckor sedan kom jag att lyssna på det förträffliga radioprogrammet Spanarna i P1. Denna gång (17/10 -09) diskuterade man kristdemokraternas partiledare Göran Hägglunds uttalande om eliten kontra verklighetens folk. Tonen i programmet var raljerande, och när Jonas Hallberg sade ”Hur kan man vara minister och samtidigt tala om att politikerna lägger sig i för mycket?” började jag reflektera.
Det är ju inte alls självklart att politiker med någon sorts naturlag alltid villl lägga sig i överallt. Det är ju till och med en sympatisk tanke att politiker bara vill lägga sig i så mycket som behövs.
Problematiken kan exemplifieras av frågan om kvoterad föräldraförsäkring, ni vet ”Hur många månader” etc. Här kan man tycka att folk kan få bestämma själva (vilket de flesta vill i dagsläget), eller man kan tycka att folk måste finna sig i det som politikerna tycker är bäst. Detta kallas att ”gå före opinionen”. I samband med Socialdemokraternas partikongress intervjuades Mona Sahlin i GP (7/11 -09) om detta och fick frågan: ”Är inte det att ge sig in i människors privatliv?” Sahlin svarade: ”Jo, det är det. Precis som det var att förbjuda barnaga.”
Bortsett från att en så grotesk jämförelse väcker starka tvivel om lämpligheten när uttalandet kommer från en person som kandiderar till jobbet som statsminister, finns det anledning att fundera över bristen på respekt för att människor vill bestämma över sina egna liv.
Apropå föräldradagar så är vårdnadsbidrag ett näraliggande ämne. För några år sedan införde den borgerliga regeringen möjligheten för kommuner att ge vårdnadsbidrag – 3.000 kr per månad för helt vårdnadsbidrag – för barn i åldern 1–3 år som inte har plats i förskoleverksamheten.
Det är inte så många som har valt denna möjlighet. De flesta väljer att istället ha sina barn i förskoleverksamhet.
I en motion till Stockholms kommunfullmäktige (2008:88) föreslås att möjligheten avskaffas därför att det är ett misslyckande – endast ca 2-3 procent av de familjer som har denna (ur skatteutgiftssynpunkt gynnsamma) möjlighet har begärt detta.
Det intressanta är att reformen betraktas som ett misslyckande därför att inte så många valt den. Om man inte är politiker kan man istället tänka att det är ett framsteg att det nu finns fler alternativ att välja mellan. Om inte så många väljer detta alternativ – än sen?, kan man fråga sig.
Liksom Jonas Hallberg blir förvånad över att det finns politiker som inte vill ha monopol på att bestämma över människor, politiker som tycker att det finns ett värde i att människor får bestämma över sina egna liv, så är bristen i insikt över vad man egentligen håller på med när man inskränker medborgarnas valfrihet som i fallet med föräldraförsäkringen väldigt intressant.
Jag kommer att tänka på Werner Herzogs film Kaspar Hauser (1974). Filmen handlar om en okänd man i tjugoårsåldern som dyker upp i Nürnberg i början av 1800-talet. Det visar sig att han har varit inspärrad i ett källarrum i nästan hela sitt liv. En lärd man tar hand om honom för att undersöka hur en person som levt på detta sätt tänker. I en scen står dessa två personer och betraktar ett torn. Kaspar Hauser säger: ”Tornet är större inuti än utanpå. När man är inne i tornet ser man bara tornet hur man än vänder sig. När man är utanför kan man vända sig om och inte se tornet. Alltså är tornet större inuti.”
Det är detta som det handlar om. Vi är alla innestängda i våra egna verkligheter och utestängda från alla andra verkligheter. Vi kan lära oss om andras verkligheter genom att diskutera och jämföra.
Det är detta som är en stor brist hos många av dagens politiker, som ägnat sig åt politik i hela sina vuxna liv: Man är innestängd i sin egen verklighet, man är övertygad om vad som är rätt och driver i denna riktning. Bristen på distans är lite skrämmande, tycker jag.
En annan attityd skulle kunna vara att man vill skapa möjligheter, alternativ, för medborgarna att välja mellan.
Detta får mig att tänka på ett citat av Paul Valéry: ”Politik är konsten att hindra en människa att lägga sig i vad som angår henne.”