Kunskap är en glänta i skogen

Välkommen till det här testet för blivande riksdagsmän. Du ska:
• redogöra för viktiga händelser under revolutionernas tid och jämföra med andra länder,
• redogöra för hur dessa förändringar har förändrat människors livsvillkor och vilken betydelse dessa har för vår egen tid,
• redogöra för samhällsekonomi, världsekonomi och miljöfrågor på olika nivåer i samhället samt jämföra några olika länder.
Samtidigt ska du
• kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator,
• ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk,
• berätta om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar.
Nej, jag bara skojade. Det är inget test för riksdagsmän. Det är Skolverkets krav för godkänt i årskurs nio. Detta ska man klara för att komma in på gymnasiet, vilket som bekant numera krävs för alla yrken, även de praktiska. För att få jobb. Och alla måste få jobb nu när vi fyrtiotalister är på väg att pensionera oss.
Under rubriken ”Detta ska du kunna” möter sådana texter min son och hans klasskamrater. Det är ju rena stoppsignalen för en genomsnittlig tonåring, eller hur?
Så skriver Skolverket, och sedan är det upp till alla skolor att formulera dem på ett begripligt sätt. Vilket således inte alltid sker. Och när det sker kan det ju bli hur som helst. Vilket säkert ofta sker. Olika målformuleringar ger ojämförbara betyg.
Själv undrar jag varför inte Skolverket själva formulerar sig så att eleverna begriper. Då skulle lärarna få mer tid och energi till att undervisa, alla elever skulle begripa målen, och betygen skulle bli mer rättvisa.
Frågorna hopar sig. Vem ansvarar till exempel för att det heter "area" i matematiken istället för "yta"? "Hur stor area har har din lägenhet?" säger man ju inte. Jag kan tänka mig att användandet av ordet "area" har del i de dåliga mattebetygen i grundskolan.
En gång gjorde jag ett skrivjobb om produktframtagning för Ericsson. Texten översattes till engelsk-engelska av en översättningsbyrå. Uttrycket köpa-tillverka-analys blev manufacture-purchase analysis. Vår kund tog texten till en amerikansk kollega på Ericssons fabrik i Lynchburg. Kollegan ändrade det till ”make-buy analysis”.
Detta kan man reflektera över. Medan den engelska versionen är ett exempel på hur man får makt genom ett komplicerat språk (engelsk tradition) visar den amerikanska varianten hur språket används för att få något gjort (amerikansk tradition). Sex uttalade stavelser i England blev två stavelser i USA – en effektivisering med 200 procent!
När min son gjorde teoriprovet för golf klarade han först inte ett skriftlig prov (har ni sett hur frågorna ser ut?) men blev sedan godkänd i ett muntligt förhör. Han kommenterade det så här:
”Det är inte reglerna som är svåra, det är orden.”
Det här tycker jag är utmärkt pedagogisk vishet. Kunskap kan ses som en glänta i skogen. För att förmedla kunskapen måste man först gallra bort kunskapsdöljande ord i form av slyn och buskar så att så få träd (ord) som möjligt finns kvar i en kristallklar struktur. Men – om man tar bort för många träd blir kunskapen till slut ordlös och kan inte förmedlas, möjligen undantagen enkla visuella instruktioner, typ IKEAs monteringsinstruktion för Billy-hyllor.